Påskdagen

Påskdagen

april 4, 2010  |  Predikningar  |  ,

Kristus är uppstånden | Luk 24:1-12

Finns det hopp för mig frågar sig många idag? Skall jag finna min plats? Skall jag få ett arbete? Hur kommer det att gå med min familj? Hur skall jag själv kunna bilda familj och sköta om den? Hur vet jag om jag har ett värde fast jag misslyckats och inte är den jag ville vara? De här frågorna och många till ställer de unga idag. Finns det hopp? Den frågan ställer vi väl i alla åldrar fast det gäller olika saker i livet. Det kan också gälla döden. Finns det hopp för mig efter döden?

Påsken handlar om hopp!  Hur vi än har det idag så  visar påskhändelserna för 2000 år sedan att det finns ett hopp för oss ännu idag. Hur kan vi vet det? Vi skall gå  till vittnesbördet om det som hände.

Efter Jesu död kunde ingen av lärjungarna tro att det längre fanns något att leva för. Det gällde att återgå till det man kunde, men depressionen måste ha legat på lur. Kvinnorna var på väg till Jesu grav för att åtminstone göra det de kunde för hans kropp. De skulle smörja in honom i de väldoftande kryddorna. Det var då de mötte två män i skindande kläder. En av dem sade:

”Varför säker ni de levande här bland de döda? Han är inte här. Han har uppstått. Kom ihåg vad han sa till er medan han ännu var i Galileen: att Människosonen måste överlämnas i syndiga människors händer och korsfästas och uppstå på tredje dagen.”

Kvinnorna mindes då det Jesus hade sagt och skyndade sig att berätta om det för lärjungarna. Då kom Petrus och några av de andra lärjunarna till graven. Petrus gick in i graven och såg linnesvepningen ligga där och han gick därifrån ”full av undran över vad som hade hänt”.

När kvinnorna hade fått höra att de inte skulle söka den levande bland de döda vaknade hoppet. Sedan tog det olika lång tid för länrungarna att fatta och tro det som hade hänt. Men hoppet var väckt genom det de hade hört. Verkligheten kommer först, sedan hoppet. Utan Jesus uppståndelse finns det inget verkligt hopp i livet. Då är allt bara ett slumpmässigt spel, där man kan vinna litet om man är duktig, men till sist förlorar allt, och där de olyckliga och svaga redan från början förlorar det mesta. Men nu har Jesus uppstått från de döda. Det hade redan profeterna antytt på olika sätt, att Messias, den som skull komma, skulle övervinna döden och se livet på nytt och leva för evigt.

Också  Paulus som var en förföljare av de kristna har en berättelse att berätta: Han var på väg till Damaskus för att fånga kristna och tvinga dem att avsvära sig tron. Då fick också han vara med om något han aldrig hade kunnat tro. Han berättar: Apg 22:6

”Men då jag var på väg och närmade mig Damaskus, omgavs jag vid middagstiden plötsligt avett starkt sken från himlen. 7 Jag föll till marken och hörde en röst säga till mig: Saul, Saul, varför förföljer du mig? 8 Jag frågade: Vem är du, Herre? Han svarade: Jag är Jesus från Nasaret, den som du förföljer. 9 De som var med mig såg visserligen ljuset, men rösten som talade till mig uppfattade de inte. 10 Jag frågade: Vad skall jag göra, Herre? Herren sade till mig: Stig upp och gå in i Damaskus! Där skall du få veta allt som du är utsedd att göra. 11 Men då jag på grund av strålglansen från det ljusskenet inte kunde se, tog mina följeslagare mig vid handen, och jag kom in i Damaskus.”

Den här händelsen förändrades Paulus hela liv. Från att ha varit en bitter och rasande fanatiker för en tro som inte fungerade så blev han ett ödmjukt vittne för Kristus och en ovanligt glad tjänare i han tjänst, trots oerhörda strapatser.

Så  är det med uppståndelsen! Det att Jesus lever ger liv och hopp. Joh 10:10 ”Jag har kommit för att de skall ha liv, ja, liv i överflöd”, säger Jesus.

Och det här gäller ännu idag. Jesus har en gång övervunnit synden, döden och djävulen, de allra starkaste makterna i universum. Kristus är alltså den starkare och därför finns det hopp. Kristus har uppstått och segrat och därför finns det alltid hopp i livet, hur det än ter sig.

Vi får vända oss till honom, se på honom, höra honom och hålla oss till honom. Matt 12: 20 ”Ett brutet strå skall han inte krossa, och en rykande veke skall han inte släcka, förrän han har fört rätten till seger. 21 Och till hans namn skall folken sätta sitt hopp.”

Eller som vi läste i dag:

Hos 6:3 ”Låt oss lära känna HERREN, ja, låt oss sträva efter att lära känna honom. Hans uppgång är så viss som morgonrodnadens, och han skall komma till oss lik ett regn, lik ett vårregn som vattnar jorden.”

Amen.



Comments are closed.