Inledning

Kära församling, vi firar idag nyårsdag. Det är en vecka sedan juldagen. Sedan gammalt firas nyårsdagen till Jesu Namns ära. ”Jesus” som betyder ”HERREN frälser” är det bästa namn vi kan tänka oss att inleda ett nytt år med. Det är vår Frälsare vi har att tacka för att vi får vara här igen idag och inleda ett nytt år. Det är tack vare honom som vi får ta emot syndernas förlåtelse, också idag och i år.

I dagens evangelietext möter vi också namnet Jesus, där det beskrivs hur Jesus uppfyller en av de många profetior om honom som vi hittar i Gamla testamentet. Genom att han uppfyller profetiorna påvisar Jesus att han faktiskt är den utlovade Messias som Israels folk så länge väntat på och som alla folk i världen behöver. Han är Frälsaren. Det är honom som folket ser, när mörkret bryts av ljuset. HERREN frälser.

Brevet till Filadelfia

Men vi skall idag koncentrera oss på det stycke av brevet till Filadelfia som vi fick höra här tidigare (Upp 3:7-8). Brevet är ett av de brev som Jesus i Uppenbarelsebokens början ber Johannes skicka till olika församlingar. Jesus är

”den Helige och Sanne, han som har Davids nyckel, han som öppnar så att ingen kan stänga, och stänger så att ingen kan öppna.” Upp 3:7

Men vad är det som Jesus säger å ena sidan om sig själv och å andra sidan om församlingen i Filadelfia?

Jesus om sig själv

Jesus är den Helige och Sanne, vilket kan bekräftas med hjälp av många andra Bibelställen. Till exempel i Johannes-evangeliets fjortonde kapitel kan vi läsa om att Jesus är Vägen, Sanningen och Livet. Men här i Uppenbarelseboken läser vi att han har makt att öppna så att ingen kan stänga och stänga så att ingen kan öppna. Vidare läser vi att han känner till församlingens gärningar. Vad säger detta om Jesus?

De här ställena pekar bland annat på Guds allmakt. Jesus är, tillsammans med Fadern och Den Helige Ande, den allsmäktige, Treenige Guden. Han har all makt i sina händer. Ingenting sker som Gud inte skulle vara medveten om. Ingen kan gömma sig undan honom, ingen kan visa ifrån sig Gud för att på det viset försöka ta sig utanför räckhåll för Gud. Gud känner till allt och kan räkna hårstråna på våra huvuden, så som Bibeln uttrycker det.

Men det här stället pekar också på att Gud har makten i frågan om vår frälsning. Han har makt att öppna dörrar så att ingen kan stänga dem och han har makt att stänga dörrar så att ingen kan öppna dem. Initiativet och makten är och stannar hos Gud.

Vi lever idag i Nådens tid, då vi har tillgång till Evangeliet, som spritts och fortsättningsvis sprids ut runt omkring vår jord. Kyrkan har i uppgift att sprida Evangeliet och befästa kristna i Evangeliet runt om i världen. Budskapet om att Jesus har öppnat vägen till Gud skall spridas och vi skall också själva kontinuerligt påminna oss själva om det vad Jesus har gjort för oss.

Jesus öppnade vägen genom att offra sig själv i stället för oss. Det här gjorde han genom att låta sig korsfästas. De judar som vid tiden för korsfästelsen befann sig i Jerusalems tempel har fått se detta på ett mycket konkret sätt, och jag skall kort förklara varför. Templet var indelat i olika rum, bland dem det heliga och det allra heligaste. Det allra heligaste var det ställe där Guds Namn bodde, och en vanlig människa hade inget tillträde dit. Människan kunde inte ha en så öppen och direkt kontakt till Gud och överleva. Vad som hände när Jesus korsfästes var att det tygstycke, eller ”draperi” om vi vill kalla det så – förlåten – som fanns mellan det heliga och det allra heligaste brast mitt itu. Vägen till Gud var öppnad, och det skedde i den stund då Jesus dog för dina och mina synder.

Han har makt att öppna så att ingen kan stänga. Men han har också makt att stänga så att ingen kan öppna. Jesus är vår Frälsare och tror vi på honom och vad han har gjort för oss får vi se fram emot ett evigt liv i gemenskap med honom och alla hans heliga. Men enligt den kristna tro och lära som vi bekänner kommer han också att komma tillbaka till jorden. Då kommer han som domare, precis som vi också bekänner att vi tror i den apostoliska trosbekännelsen: ”…och som därifrån skall komma till att döma levande och döda.” Det behöver bli sagt att inte alla kommer att vara med Herren i evigheten. Inte alla kommer att bli frälsta. Här kan vi inte säga vem som kommer vart, men det vi vet är att Jesus skall komma tillbaka som domare och att han då skall säga vem han öppnar för så att ingen kan stänga och vem han stänger för så att ingen kan öppna. Hans beslut är definitivt och makten står i hans händer.

Jesus om församlingen

Men vad är det som sägs om församlingen i Filadelfia, som ju enligt det vi fick höra var en god församling. För den församlingen öppnades det en dörr på ett sådant sätt att ingen kan stänga den. Vad sägs det om den här församlingen förutom att den Helige och Sanne känner till dess gärningar? Vi skall ta fasta på framför allt tre olika påståenden om församlingen:

Församlingens kraft är ringa.

Församlingen hållit fast vid den Heliges och Sannes ord.

Församlingen inte har förnekat den Heliges och Sannes namn.

Vi skall nu se närmare på vart och ett av de här påståendena.

…din kraft är ringa…

Det första påståendet vi skall se på är att Filadelfia-församlingens kraft är ringa. Vad är det för fint med det? Varför är det en bra sak att församlingens kraft är ringa? Varför lyfts just det här fram? Vi möter på något liknande i Jesu bergspredikan, där den första saligprisningen vid en snabb överblick kan verka ganska märklig:

      ”Saliga är de som är fattiga i anden, dem tillhör himmelriket.”Matt 5:3

Varför tillhör himmelriket just dem som är fattiga i anden?

Evangelietexterna i Bibeln framför många exempel på hur Jesus lyfter fram dem som är svaga, dem som är små och som i sig själva har svåra att klara sig. Barnen görs till förebilder för hur vi skall tro. En publikan förklaras rättfärdig, medan fariseer klandras. Vad är det fråga om?

Den som upplever sig som svag, liten och kraftlös har i allmänhet lättare för att förstå något mycket väsentligt i att vara människa: Det att ingen klarar sig ensam. Den som är svag vet att han måste få stöd. Den som är kraftlös vet att han måste få kraft utifrån. Den som är kraftlös och liten har lättare att förstå sitt behov av hjälp än den som tror sig vara stark. Det verkar som att församlingen i Filadelfia var medveten om sin svaghet. Dess medlemmar verkar ha vetat varför de var en församling: För att de på egen hand och av sig själva inte kunde nå upp till Guds krav. För att de var syndare och inte hade någonting att ge i gengäld åt Gud. De var medvetna om att hjälpen måste komma annanstans ifrån.

…och du har hållit fast vid mitt ord…

Det andra påståendet som vi skall se på och som vi hörde ur brevet till Filadelfia är att det sägs åt församlingen att:

”…du har hållit fast vid mitt ord” Upp 3:8

Församlingen var medveten om att dess kraft är svag och grabbade därför tag i den enda fasta grund som en människa här på jorden kan ha som vägledning: Guds eget ord. Evangeliet hade gått ut bland folken, och precis som idag förhöll sig folk också då olika till Guds ord. En del tyckte – och tycker – att det är intressant. Man kan fundera över det och det kan vara givande. Andra avvisade – och avvisar – Guds ord som nonsens. Församlingen i Filadelfia däremot hörde Guds ord och visste genom Guds nåd att det här ordet är sant och som sådant sannare än något annat ord på jorden. Det är ett ord från Gud som på ett väldigt realistiskt sätt beskriver hurdan människan och världen är och tydligt förklarar hur vi skall kunna komma bort från det här förfärliga tillståndet. Man kunde säga att Filadelfia-församlingen hade förstått att de var ett folk som vandrat i mörkret, men att de nu hade gjort orden i Psaltarpsalm 119 till sina egna:

”Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig.” Ps 119:105

Det är det. Det var det för församlingen i Filadelfia och det skall det vara för oss idag. Bibeln visar oss Vägen hem till Fadern, en väg som annars skyms av världens mörker.

…och inte förnekat mitt namn.

Det tredje påståendet som vi skall se på är att församlingen i Filadelfia inte förnekade Jesu namn. Påståendena var alltså följande:

”…din kraft är ringa och du har hållit fast vid mitt ord och inte förnekat mitt namn.” Upp 3:8

Filadelfia-församlingen var medveten om sin kraftlöshet och sökte kraften och frälsningen där den går att finna, i Guds ord. Församlingen förnekade inte sin Frälsare Jesus, honom som bär namnetHERREN frälser.

De kristna frestas ofta att förneka sin Frälsare genom bland annat förföljelse som riktar sig mot dem som bekänner Kristus som sin Frälsare. Så var det också under den här tiden, då Kristna kunde dödas för att de trodde på Jesus. Det skall för övrigt inte glömmas att sådant händer också idag, enligt organisationen Martyrkyrkans vänner förföljs idag ungefär 200 miljoner kristna därför att de tror på Jesus.

Trots motstånd förnekade de kristna i Filadelfia inte Jesus utan bekände hans namn och trodde på det.

Det här gäller också idag. Människor kan berövas allt de äger, sin ära, hälsa, vänner, familj, arbete och annat. Till och med livet här på jorden kan berövas ifrån oss. Men det som ingen kan ta ifrån oss är syndernas förlåtelse. Ingen kan ta ifrån oss det eviga livet, när vi tror på Jesus Kristus. Att vi får stå som rättfärdiga inför Gud kan ingen ta ifrån oss, om vi litar på honom som gör syndaren rättfärdig.

”Samla inte skatter på jorden, där rost och mal förstör och där tjuvar bryter sig in och stjäl. Samla er skatter i himlen, där varken rost eller mal förstör och där inga tjuvar bryter sig in och stjäl. Ty där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara.” Matt 6:19-21

Avslutning

Vi får ta lärdom av församlingen i Filadelfia. Vi får inse och medge att vår kraft är ringa och att vi behöver en Frälsare. Har vi svårt att se det här kan Guds ord, Bibeln uppenbara det här för oss, så som den också uppenbarar Vägen till Gud, Jesus själv, Herren frälser. Det här får vi komma ihåg i dag och alla de dagar som återstår av vårt liv här på jorden. Vi får be om att vi under detta nya år skulle få befästas allt starkare i tron på Evangeliet och att Evangeliet också skulle få spridas till allt flera.