<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Nagu kapellförsamling &#187; Nyår</title>
	<atom:link href="http://naguforsamling.net/archives/tag/nyar/feed" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://naguforsamling.net</link>
	<description>din församling</description>
	<lastBuildDate>Fri, 18 May 2012 11:52:14 +0000</lastBuildDate>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.3.2</generator>
		<item>
		<title>Nyårsdagens predikan</title>
		<link>http://naguforsamling.net/archives/445</link>
		<comments>http://naguforsamling.net/archives/445#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 01 Jan 2010 08:30:15 +0000</pubDate>
		<dc:creator>daniel</dc:creator>
				<category><![CDATA[Predikningar]]></category>
		<category><![CDATA[Nyår]]></category>
		<category><![CDATA[Otto Granlund]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://naguforsamling.net/?p=445</guid>
		<description><![CDATA[Dagens evangelietext är kort och koncist. Informationen som vi får ut av texten är minimal. Vi får veta att Jesus-barnet fick sitt namn vid omskärelsen då han var åtta dagar gammal. Men vi får också veta att namnet redan på förhand bestämts och att en ängel befallt Maria att ge barnet namnet Jesus. Läs mer i nyårsdagens predikan!]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img width="528" height="198" src="http://naguforsamling.net/wp-content/themes/bigfeature/library/timthumb/timthumb.php?src=/wp-content/uploads/2010/01/winter-e1262593112310.jpg&amp;w=528&amp;zc=1&amp;zcp=2" alt="Nyårsdagens predikan" /><br />
<h5>Jesu namn i Luk 1-2</h5>
<p>Dagens evangelietext är kort och koncist. Informationen som vi får ut av texten är minimal. Vi får veta att Jesus-barnet fick sitt namn vid omskärelsen då han var åtta dagar gammal. Men vi får också veta att namnet redan på förhand bestämts och att en ängel befallt Maria att ge barnet namnet Jesus. Evangelisten Lukas beskriver i evangeliets första kapitel hur ängeln Gabriel före Jesu födelse kom till Maria för att berätta om för henne vad som skulle ske.</p>
<p>I vers 31 säger Gabriel</p>
<blockquote><p>Se, du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus. (Luk 1:31)</p></blockquote>
<p>Detta uppfyller Maria sedan i dagens evangelietext. Men varför var det viktigt att barnet skulle få just namnet Jesus?</p>
<h5>Betydelsen av namnet ”Jesus”</h5>
<blockquote><p>&#8230;Josef, Davids son, var inte rädd att ta till dig Maria, din hustru, ty barnet i henne har blivit till genom den helige Ande. Hon skall föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus, ty han skall frälsa sitt folk från deras synder. (Matt 1:20-21)</p></blockquote>
<p>Namnet ”Jesus” anspelar alltså på Jesu uppgift som världens Frälsare. Namnets arameiska och hebreiska former Jeshua och Jehoshua betyder helt enkelt ”JHVH frälser”. Bland de många olika namn som Jesus har, däribland Immanuel, Messias, Kristus, är det Jesus som används mest och som Maria får i uppgift att ge sitt barn som namn. Här kan vi se hur central uppgift Jesus har som världens Frälsare. Varje gång vi nämner hans namn, talar vi således också om hans uppgift som vår Frälsare. Då gäller det bara att ta till sig det som ett faktum.</p>
<h5>Kraften i Jesu namn</h5>
<p>Namnet Jesus är ett mäktigt namn, och i dagens episteltext kunde vi höra vilken stor kraft som finns i namnet. Petrus stod anklagad för att ha predikat evangeliet om frälsning genom Jesus Kristus och för att en sjuk man hade blivit botad. Rådsherrarna och de äldste som anklagade honom ville veta genom vilket namn eller vilken kraft mannen blivit botad, och Petrus svarade dem:</p>
<blockquote><p>&#8230;den här mannen står frisk framför er i kraft av Jesu Kristi, nasaréns, namn. (Apg 4:10)</p></blockquote>
<p>I Jesu namn finns det kraft att bota sjukdomar, vilket Petrus i den här texten också påvisar. Jesus själv gav detta löfte åt sina apostlar före sin himmelsfärd, vilket vi kan läsa i Markusevangeliets sextonde kapitel:</p>
<blockquote><p>I mitt namn skall de driva ut onda andar. De skall tala med nya tungor. De skall ta ormar i händerna, och om de dricker något dödligt gift, skall det inte skada dem. De skall lägga händerna på sjuka, och de skall bli friska. (Mark 16:17-18)</p></blockquote>
<p>Löftet har ibland uppfattats så att vi som kristna skulle kunna göra under bara för undrens skull, men vi skall inte falla i den fällan och tro att det är meningen att vi skulle använda Jesu namn som någon slags medel för mirakeluppvisningar. Nej, vi har inte makt över Jesu namn, men genom Jesu namn får vi – när det behagar Gud – ta ormar i händerna och dricka dödligt gift men ändå klara oss. I Bibeln och också i vår samtid finns många exempel på hur människor blivit helade av Jesu namn.</p>
<p>Något som allt för ofta i vår nutid glöms bort är det faktum att Jesu namn är starkare än onda andemakter och att de onda andarna viker undan där Jesu namn förkunnas. Bland annat i Markusevangeliets femte kapitel beskrivs hur Jesus driver ut onda andar ur en man vid namn Legion och då och då får man höra om hur människor genom bön i Jesu namn befriats ur onda andars våld, bland annat ute på missionsfälten runt omkring i världen. Vi skall inte förneka att onda andemakter finns, men alltid ändå hålla fast vid att Jesus Kristus och hans Namn är starkare än alla onda krafter i hela världen.</p>
<h5>Frälsning i Jesu namn</h5>
<p>Så som redan tidigare nämnts betyder Jesu namn i sig själv Herrens frälsning och vi får veta att det är i det namnet som också vi skall bli frälsta. Petrus poängterar också det här i dagens episteltext, då han säger att</p>
<blockquote><p>Hos ingen annan finns frälsningen. Inte heller finns det under himlen något annat namn, som givits åt människor, genom vilket vi blir frälsta. (Apg 4:12)</p></blockquote>
<p>Genom namnet Jesus skall vi bli frälsta, och det går inte på något annat sätt. Detta står i enlighet med det Jesus själv säger i Johannesevangeliet:</p>
<blockquote><p>Jag är vägen och sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig. (Joh 14:6)</p></blockquote>
<p>Ibland hörs kristna kritiseras för att de är för exklusivistiska, för uteslutande gentemot representanter för andra religioner, livsåskådningar och tankesätt. Många vill hitta utvägar för människor med andra religioner att komma till frälsning utan att gå via Jesus. Detta måste vi ta bestämt avstånd ifrån, eftersom inget sådant löfte finns i Bibeln. Inget sådant löfte har givits åt oss vare sig av Jesus eller någon av apostlarna.</p>
<p>Detta betyder naturligtvis inte det att vi skall bedöma andra människors andliga tillstånd och säga vem som blir frälst och vem som inte blir det. Vi kan inte se till människors hjärtan om där finns tro eller inte. Men vår uppgift är ändå att starkt hålla fast vid det som är oss givet: Att frälsningen sker genom Jesus Kristus allena och att den som tror på honom är frälst.</p>
<h5>Guds namn i den gammaltestamentliga läsningen</h5>
<p>Dagens evangelietext och episteltext behandlade Jesu namn, dess innebörd och dess kraft, medan vi i den gammaltestamentliga läsningen får höra om ett annat, med namnet Jesus väldigt nära sammankopplat namn. I texten ger Herren åt Mose orden till den välsignelse som sedan kommit att kallas ”den aronitiska välsignelsen”, eftersom välsignelsen skulle läsas över Israels folk av Moses bror Aron och hans söner. Samma välsignelseord används också idag vid våra kristna gudstjänster. Efter välsignelseorden lovar Herren:</p>
<blockquote><p>På detta sätt skall de lägga mitt namn på Israels barn, och jag skall välsigna dem. (4 Mos 6:27)</p></blockquote>
<p>Vi skall lägga märke till att i välsignelseorden förekommer Herrens namn tre gånger. Herrens namn är så heligt, att israeliterna med tiden i stället för att uttala Herrens namn JHVH började använda namnet Adonaj i stället, vilket betyder Herre. Herrens namn ansågs för heligt för att uttalas, speciellt med tanke på det stränga bud som finns i 2 Moseboken som förbjuder missbruk av Herrens namn:</p>
<blockquote><p>Du skall inte missbruka HERRENS, din Guds namn, ty HERREN skall inte låta den gå ostraffad som missbrukar hans namn. (2 Mos 20:7)</p></blockquote>
<p>Traditionen att ersätta JHVH med ”HERREN” skrivet med versaler har sedan gått vidare även i den kristna traditionen.</p>
<p>Men detta sitt heliga namn vill Herren lägga på oss genom välsignelseorden som vi får höra vid våra gudstjänster. Orden är ett uttryck för Guds kärlek till oss och vi skall ta dem till oss och tacka Herren för att han vill välsigna oss, bevara oss, låta sitt ansikte lysa över oss, vara oss nådig, vända sitt ansikte till oss och ge oss frid.</p>
<h5>Avslutning</h5>
<p>Dagens budskap till oss är alltså den välsignelse och frälsning som Gud vill ge oss genom Jesu namn och genom Herrens namn. Jesu namn innebär frälsning för oss som tror på honom och Herrens namn för med sig välsignelse åt oss när hans namn uttalas över oss. Vi skall vara tacksamma för att vi får höra de här namnen, för att vi får komma i kontakt med namnen och för att vi får ta dem till oss.</p>
<p>Vi skall också vara tacksamma för att vi får börja detta nya år 2010 i vår Frälsares Jesu Kristi namn, det enda namnet som kan frälsa. Vi får anbefalla året åt Jesus, låta honom vara Herre i våra liv också under det kommande året och be om hans välsignelse för vår framtid.</p>
<h6 style="text-align: center;">Otto Granlund</h6>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://naguforsamling.net/archives/445/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>

